jag brukar försöka att kontrollera mig. trots allt jag vill måla med fingrarna i luften såfort jag ser ett mönster klarar jag oftast att hålla emot. jag klarar oftast att hålla emot att inte börja skratta åt allt för dåliga skämt eller att glo på märkligt folk på spårvagnen.
men ikväll gav jag mig själv tillåtsle att mima med ipoden när jag var ute och gick. jag behövde det. jag gick mer till korsvägen, och ja där är det alltid mycket folk, men jag mimade vidare. vad bra det kändes. jag behövde mima med.
"för vattnet är torrt och glöden är kall. det mjuka det rivs och det söta är salt. inget stämmer, jag är ensam om att se det."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Och det finaste som finns är människor som sjunger med i låtar som bara de hör. Det är ju då musiken är bäst. Älskar du. Och koom heem! Puss
Skicka en kommentar