olshammarsgatan.

så, då va jag äntligen på plats. i det som kommer bli mitt hem, i andra hand, ett tag framöver. det är fint. jag tror jag kommer trivas. det känns alltid lite konstigt när man bor i någon annans hem. man kan inte slappna av riktigt. det är tredje gången jag gör det här nu, hyr möblerat. första gången av pop-erik i göteborg. det var ett tomt rum med en amélieaffisch, en säng och massor av japansk film. den andra var hos fabbe och luktade parfym. den tredje är hos cissi. den är lite krusidullig, men trevlig. hon har inga gardiner i något av rummen, men en gardin som hänger på väggen i vardagsrummet. det ser lite konstigt ut.

ikväll kommer gustav hit och håller mig sällskap. det känns bra, lite mer som hemma. och lite mer som att jag faktiskt är i göteborg nu. riktiga hemma.

första våren i sunne.

aww. det finns mycket jag kommer sakna.

det förväntansfulla kombinerat med det sorgliga sitter i. igår höll stefan tal när vi hade middag med klassen. det var så jävla fint, jag kommer sakna dem. de där människorna som vågar.

men som stefan själv skulle sagt så har vi en fast blick framåt. och där ser det ljust ut, iallafall på boendefronten. i like.

ölmegatan 1c

jag borde packa vidare men det går långsamt. 5 saker i taget, sedan tar jag en paus, sedan 5 saker till. det här kommer ta mig hela natten. jag tror att det går lite långsamt för att en liten del av mig inte vill. giivetvis vill jag till göteborg nu, jag längtar så jag nästan spricker. men imorgon kommer flyttbilen fyllas och mitt första "riktiga" hem överges. gustav sa härromdagen "njut. du kommer aldrig känna så mycket för en lägenhet som för din första". och visserligen, det här är inte mitt första boende, men det är mitt första hem. och det känns jättesorgligt att packa ihop sitt liv, och det dryga året som gått i plastkassar och pappkartonger. speciellt när det slutade som det gjorde. det har ändå varit så mycket fint här. och jag blir så ledsen för att några förstört det för mig. det där fina. jag har funnit det igen, hos andra. så snart är det helt nerpackat i mina kartonger. glömt och gömt i mina föräldrars garage. men jag säger som tavlan i min hall. till både lägenheten, och till er som gjorde det skönt att lämna den "jag kommer alltid älska dig, och det håller jag fast vid när jag nu släpper taget".

kritik.

jag tänker lite som betnér.. att jag ska försöka vara nyanserad i min kritik mot att ha ett examensarbete på 24 personer utan lärarledning.. DET SUGER!

så länge varade min lycka över att preview var över. nu tar vi ett ångestvarv igen. och flyttpackning på det. ja, jag är grinig. men jag har rätt att vara det, ordentligt.

fäääärdig.

jag är så trött så jag skrattar tills jag gråter över ingenting. sitter hos emma i sunne, efter 15 timmar i skolan. nu är iallafall jag klar med min del till preview. så nu är mitt liv kanske tillbaka. göött.

jag missade precis sista tåget från sunne. faaaaan.

dagens ungdom.

s kom och sällskapade medan jag packade idag. hon satt i soffan och var rolig medan jag satt på golvet och var nostalgisk och trött på samma gång. s är en mästare på att säga lysande saker. och ikväll skulle hon på date. eller date och date. hon skulle få sig. det har varit tyst ganska länge. s blippar med mobilen och jag bläddrar bland gamla bilder. helt plöstligt säger hon "och det mest patetiska är, att det är samma kille som förra gången". HAHAHA. vad händer med dagens ungdom så säg?

handväskor.

jag håller på att flyttpacka. det är kanske det absolut tråkigaste jag vet. det och ekonomilektionerna på brobygrafiska är nog topp två. dock blir det lite nostalgifyllt med. man fastnar ju i fotoalbum, böcker och tidningar. men framförallt fastnar jag i mina gamla handväskor. som de flesta som känner mig säkert noterat är jag vidrig när det kommer till hanväskor. jag går alltid omkring med en gigantisk handväska på några kilo... skräp. sedan när något jag faktiskt ska få tag på, som mobilen t. ex får jag leta tills den som ringer har gett upp och lagt på. sedan slänger jag in väskan i en garderob o köper en ny. så nu när jag ska packa dessa högar av papperskorgar/väskor tar det sin lilla tid.

men det är intressant hur jag liksom ser eror i mitt liv genom att gå igenom den tidens handväska. mellan snorpappren och kvittona finns massor av nostalgi. en väska skrek p. det var tågbiljetter till stockholm, biobiljetter, kvitton från zarah och listor. en annan väska skrek ch. way out westbiljett, lera, trasiga solglsögon och mentholnässpray. är det inte lite fint ändå? att skräp påminner om saker som var allt annat än just det.

när vi gräver guld i uuuuusaaaaa

ja, preciiis så roligt som jag trodde det skulle vara var det igår. jag, johannes och gustav ÄGDE dansgolvet igår med våra sköna moves till "när vi gräver guld i usa", "u can't touch this" och liknande lysande musik. det var så värt att jobba trots bakfyllan idag.

håååkan, kan jag få en kram?

idag ringde någon kvinna från någon tidning. hon ville att jag skulle leka lite grafisk design med håkan hellström. den var lite otippad, och ganska rolig. så idag har jag, åsa och karl-anton lekt runt med tanken på hur stalkergirl jag skulle kunna bli. i ett övertrött previewrum gick de flesta förslagen hem :D

annars rullar det mesta på. därav bristen på blogginlägg. men ikväll, då ska vi dansa 90-tal. hela natten lång. det är kanske det bästa jag vet. just 90-tal kombinerat med dans hela natten, faktiskt. SKÖNT.

pendla.

innan har jag varit lite av en hobbypendlare. jag har klagat över att jag måste pendla karlstad - sunne i två år nu. men då har det ju rört sig om kanske 3 ggr i veckan. nu de senaste veckorna har jag insett hur förjävlig kombon RIKTIG pendlare och singel är. nu lämnar jag varje dag min lägenhet exakt 06.49 (och hinner inte släcka alla lampor för jag bor för nära busshållsplatsen så jag är alltid ute i sista sekund, bokstavligt talat) och kommer in genom dörren igen ca 18.20, bra dagar. (inte helt sällan är den 21. men det är nästan bättre för då däckar jag bara.) där står det givetvis ingen mat på bordet. eller jo, idag gjorde det det. rutten lasagne jag åt i lördags. orkar man laga mat då? svar nej. (orkar man ta hand om den ruttna lasagnen? inte det heller.) det blir varma mackor och en kopp te kanske. saken är faktiskt den, att jag är så trött, kanske av kombon ingen vettig mat +ångest +pendling att jag inte ens orkar vara vaken. min lilla kropp toksomnar, varesig jag vill eller inte ungefär 19.15 varje kväll. sedan vaknar jag ungefär 21. HUR VÄRDELÖST ÄR INTE DET?! sedan somnar jag igen typ 01. upp igen 05.40, och ett varv till i min dåliga-vanor-spiral.

tur att det snart är över. för min mages, min oroliga mors och min omgivnings skull. och jag har nog aldrig haft så många paranteser i ett blogginlägg.

den här helgen var varit skööön. jag har inte varit ute över huvudtaget, och för att vara jag är det en bedrift att hålla mig borta från krogen. det var inte något mindre trevligt för det! i fredags hade jag sara här på besök! hon bjöd på bubbel, vin och sköna citat. vi började fnittriga och pratade om töntiga, roliga saker. och slutade som oss själva, rätt bittra. men välmående ändå, på något vis.

igår bjöd jag torun på middag. ytterligare en fin kväll i min fina soffa med en fin vän. jävlar va bra jag har det, i must say.

sist men inte minst fick jag gosa lite med linnea idag. att man kan vara så liten som hon. 55 cm söthet i en rosa kofta.

fake it 'til you make it.

ja sedan jag skrev sist har jag hunnit fylla år. födelsedagen var jättefin med sång, god mat, gott vin och finfina presenter. jag blir nog aldrig för gammal för födelsedagar känner jag på mig. fast visserligen, jag har ju inte hunnit uppleva sådär jättemånga än.

imorse åkte jag till sunne tidigt trots att vi inte hade någon lektion förrän på eftermiddagen. jag mötte upp åsa och emma och vi bakade pizza och hade födelsedagslunch! de är så himla fina. en av de söta gåvorna var en magnet från åsa med texten "fake it ´til you make it" på. hon sa "jag såg den och tänkte på dig!"

endel kanske skulle ta det som en förolämpning men jag ser det snarare som en fullträff! vid närmare eftertanke så vad skadar det med lite fejk ibland? jag tycker nog inte det är så himla dåligt alls, utan mer ett annat sätt att visa engagemang. försöka lite till. kanske tillomed vara ganska snäll. nu menar jag inte bara genom ett extra "oh" i sängen utan i andra sammanhang. jag tror åtminstone inte det var det åsa syftade till ;) för visst fejkar vi livet, allihopa. vi låtsas gilla de flesta vi träffar, det blir lättare så. vi låtsas att vi är lite snyggare, fast vi egentligen ber fotografen om timmars med retouchjobb. vi säger kanske att vi tror på oss själva och på framtiden, trots att vi nästan skiter ner oss av rädsla. men gör det så mycket då? det tycker inte jag iallafall. det är ju det som håller oss lite stabila. i fake it. and i like it.