pendla.

innan har jag varit lite av en hobbypendlare. jag har klagat över att jag måste pendla karlstad - sunne i två år nu. men då har det ju rört sig om kanske 3 ggr i veckan. nu de senaste veckorna har jag insett hur förjävlig kombon RIKTIG pendlare och singel är. nu lämnar jag varje dag min lägenhet exakt 06.49 (och hinner inte släcka alla lampor för jag bor för nära busshållsplatsen så jag är alltid ute i sista sekund, bokstavligt talat) och kommer in genom dörren igen ca 18.20, bra dagar. (inte helt sällan är den 21. men det är nästan bättre för då däckar jag bara.) där står det givetvis ingen mat på bordet. eller jo, idag gjorde det det. rutten lasagne jag åt i lördags. orkar man laga mat då? svar nej. (orkar man ta hand om den ruttna lasagnen? inte det heller.) det blir varma mackor och en kopp te kanske. saken är faktiskt den, att jag är så trött, kanske av kombon ingen vettig mat +ångest +pendling att jag inte ens orkar vara vaken. min lilla kropp toksomnar, varesig jag vill eller inte ungefär 19.15 varje kväll. sedan vaknar jag ungefär 21. HUR VÄRDELÖST ÄR INTE DET?! sedan somnar jag igen typ 01. upp igen 05.40, och ett varv till i min dåliga-vanor-spiral.

tur att det snart är över. för min mages, min oroliga mors och min omgivnings skull. och jag har nog aldrig haft så många paranteser i ett blogginlägg.