den nya bloggen.

hugo (min systerson, nu 3,5 månader) har fantastisk musiksmak! givetvis.
det enda som går hem i princip är belle&sebastian. han mår bra direkt en b&s skiva börjar spelas. linn och jonas börjar sakta men säkert tröttna på dessa ljuva toner från stereon medan jag och hugo mår prima. jag tycker det är väldigt charmigt att det verkligen fungerar.

när jag ändå är inne på musik kan jag nämna att way out west är i full gång. igår såg jag i kronologisk ordning mando diao, the sonics, franz ferdinand, sonic youth, sigur rós och broder daniel. de två senaste var defenitivt bäst. sigur gjorde en riktig romantikspelning och man fick nästan gåshud av musiken när det blivit mörkt ute, ljusspelet på scenen och "snön" på publiken. vi njöt och kramades. broder daniel var det helt annan stämning på. jag lyssnar väldigt sällan på bd nuförtiden men spelningen var sjuukt mäktig. till minne av anders gjorde de allt de kunde för att få publiken att le, gråta och dansa samtidigt. och det gjorde vi.
eller nej, jag grät inte. men många andra. mitt i spelningen började det regna, men det passade liksom in. vi stod i regnet och skrek med till alla deras gamla låtar. de spelade verkligen alla de där man verkligen vill höra. och en ny, till anders. det var förjävla vackert faktiskt.

idag och ikväll väntar fler fina spelningar och endel fest. återkommer om det. nu ska jag sjunga med i belle&sebastian tillsammans med världens bästa systerson.