paris levde inte upp till förväntningarna. eller jo, själva paris gjorde ju givetvis det. men presidenten stood me up. och jippot jag skulle på var ett rent fiasko. och alla em-vinnare var tvungna att gå en parad för 13000 människor. jag vinkade som silvia och skrattade åt den väldigt absurda situationen. men som sagt, paris är ju vackert. jag har varit där två gånger nu och måste se till att återvända snart. ska bara hitta en snygg människa att åka med. man måste gå hand i hand med en snygg människa i paris, så är det ju bara.

igår träffade jag susanne för första gången på en och en halv evighet. vi gick till koriander och drack drinkar, jättemysigt! tyvärr var hon tvungen att dra rätt tidigt men jag blev kvar och dansade med gonza och johan. vi hade ett samtal som roade mig mycket framåt småtimmarna. vissa saker lyser igenom så enormt och jag kan ju inte göra så mycket annat än att skratta åt det.

helgen har varit så himla mysig. jag hat bott på caféer. i lördags fikade jag med torun, åt middag hemma och drack vin i lyckan. söndagen fikade jag med emma, johannes och therese i typ sju timmar :) såna heldagar på caféer har jag inte unnat mig sedan början av gymnasiet. i måndags satt jag och fikade med sara på T. igår efter hårt arbete i regnet fikade jag, johannes och torun ännu lite mer. jag har återfunnit min passion för att göra ingenting och sitta i mjuka soffor med fina människor. farligt, men mysigt.

oh, nu pirrar det lite. ikväll börjar min lilla businessresa. haha. ikväll flyger jag kd flygplats till arlanda, och sover på hotell i sthlm. sedan tiidigt imorgon bär det av till paris! jag längtar. även fast det bara blir en natt så kommer vi tidigt och åker sent så jag ihnner nog se endel ändå. och dessutom träffa presidenten. det ska delas ut mer priser och diskuteras yrkesutbildningar på eu-möte. komiskt, men spännande :D

jag är så otroligt trött. sedan jag kom hem har jag låtit min lägenhet nästan förfalla och jag har ännu inte orkat packa upp. jag har köpt någon "rena kroppen"-kur som tydligen ska verka upppiggande och avslappnande. den smakar skit och var dyr så jag hoppas att den håller vad den lovar. förutom detta är det ju synd att klaga. folk är helt otroligt söta mot mig med gratulationer, blommor och kramar. väldigt smickrande!

igår fick jag, hur nervös som helst, vara med i värmlands lokala "eftersnack". haha. spännande dock! vad som sades kan ni se här om ni är intresserade. där förklarar jag typ det jag lovade att jag skulle skriva. alltså om själva tävlingen.

åh. jag vill ha semester, somna på en strand och vakna med en vit hand på en solbränd mage. typ. fan vad gött det vore.

nu är jag ääntligen hemma från rotterdam och em. åkte 08 imorse och kom hem för 35 min sedan. först buss, sen tunnelbana, sen tåg, sen flyg, sen buss, sen tåg o sen buss. med 20 kg packning. kul. men kul var däremot gårkvällen. efter att ha slitit av mig mitt annars rätt väl tilltagna arsle vann mitt lag guld igår! så jäävla nice. jag, en tryckare o en webbare vann alltså för vårt samarbete under lagtävlingen. på den individuella tävlingen kom jag trea, inte jätteilla det heller tycker jag. så jag är en nöjd tjej. mycket nöjd tjej. om hela den sjuka veckan som varit skriver jag om imorgon. för nu ser min säng skönare ut än någonsin!

igår var det kräftskiva i lyckan för andra året i rad. förra året (det var iofs ett par veckor tidigare då) så satt vi ute på balkongen och åt och satt där hela kvällen. i år fick vi hålla oss inomhus. det var fint ändå. jag var av det rastlösare slaget vid några tillfällen men trevligt folk och mycket vin fick mig ändå att må som man bör på kräftskiva.

jag, sara och emma gick till ankan sedan. jag står fast vid att det har blivit sämre. det var inte lika dåligt som sist, men sämre än jag minns det.

idag har varit en slödag fast jag egenligen inte får. allt jag borde göra innan imorgon har skjutit upps till imorgon och jag lär så en tokstressig dag. jag är så jävla shaky nu så det finns inte. på tisdag går planet till rotterdam och jag vill inte. jag känner press och något i min mage säger åt mig att det här itne kommer gå så bra. jag sat to läste lite om mina mottävlande förut, det skulle jag inte ha gjort. det är väl bara att blunda och hoppa i till hajarna i guess. den som överlever får se hur det går nästa vecka.

av inte helt märkliga anledningar har jag pratat mycket om förhållanden de senaste dagarna. framför allt med min familj som är den bästa man kan ha. men även med de vänner som står mig nära. och jag har konstaterat en sak. jag vet att jag är bra på att vara singel, jag har varit det mycket. jag kan det, jag lider inte av det särskilt ofta och jag är bara 21 år (inte ens det). faktum är att det är när jag är singel jag känner mig hemma. det är då jag vet hur jag ska bete mig. men, och det är men:et är ett stort men. jag är bra på att vara själv, men usel på att vara ensam. det som knäcker mig är att inte ha den där tryggheten. någon jag kan dela allt med. det finns som sagt många jag kan dela mycket med. jag har, som min syster sa i telefonen precis, många vänner. många som lyssnar, många som känner mig bra. men jag har ingen som är min andra hälft. det gör mig ensam, och ensamhet kan man inte klara sig ur själv. så är det bara.

idag kände jag mig piggare så jag fixade en lägenhet. sedan sa jag upp lite abbonemang och annat som får mig att inse att karlstad snart är över för min del. det känns bra. jag tycker om karlstad egentligen, men jag har gjort det nu. en ny stad med nya saker väntar på mig.

mamma har nästan övertalat mig att klippa av mig mitt hår och skaffa röda läppar. vad tror ni? en höst med hannah i kortkort hår, röda läppar och för stor kofta? är det rätt? är det fel? jag vet då inte. men efter att ha haft livet på paus ett par veckor känner jag mig redo att komma ut igen. och vara jävligt nöjd, även fast jag misslyckats lite.